Jovars, tackar som frågar! Eller nä, det gör du ju inte men jag tänker berätta ändå. :-)

Nu har jag tränat 3-5ggr/veckan i 13 veckor. Och den siffran kollade jag upp bara för att kunna skriva den här och just det tror jag är ett framgångskoncept. Att jag inte håller på och räknar ner till något utan att jag tränar för att jag vill. Punkt.

Under vår gemensamma semester så kunde jag ju träna när som i princip, men sedan R började jobba igen vilket han gjort sedan midsommar så har jag fått träna på rätt jobbiga tider faktiskt. Klockan har ringt 04.30 under några veckor men det är helt enkelt vad som krävts för att jag ska kunna få in min träning.

Första tiden räknade jag kalorier och höll lite koll på makron men sedan 2,5 veckor har jag gått över till att använda mig av en PT/kostrådgivare. Jag har fått både ett kostschema och ett träningsschema av henne och varje vecka kollar vi av om något behöver justeras. Det är inget extremt utan snarare ett upplägg som jag kan leva med.

Frukost, mellanmål 1, lunch, mellanmål 2, middag och kvällsmål. Men jag brukar slå ihop båda mellanmålen för jag hinner inte med annars och jag äter hellre lite mer vid något färre tillfällen. Alla matbilder nedan är helt enligt mitt kostschema.

Följ mig gärna på Instagram: Jarnfrun

I helgen medan barnen var med mormor var vi i Stockholm. Den stora anledningen var Summerburst. Jag köpte biljetter till oss två "från R" i 30års present och nu var det äntligen dags!

Vi åkte på förmiddagen och vi hann med en hel del första dagen. Vi åt bl.a. lunch på Jureskogs som för övrigt var fantastiskt gott! Jag hann även förbi Lululemons butik som jag verkligen längtat till. Det blev ett par tights och en tröja.

Väl på hotellet insåg vi snabbt att det här var ett bra val av hotell. Det första jag gjorde var att låna den allmänna toaletten och redan där kände jag att här kan jag hämta mycket inspiration till Vita Huset. Clas på Hörnet heter det och ligger i Vasastan väldigt nära Östermalm, vilket passade oss väldigt bra med tanke på att vi skulle cirkulera kring Stadion hela helgen.

Väl på plats kollade vi igenom hela området. Här en av de mindre scenerna, men musiken på den här scenen var verkligen inte min kopp av té. Den var lite svårt att hitta, men de ska definitivt ha beröm för utsmyckningen! Kändes väldigt mysigt.

Under fredagen hölls även en tyst minut för Avicii. Även om det nu är en tid sedan det hände så hade det känts väldigt lustigt om de INTE hade hållit en. Han var ju en sådan stor del av den här "scenen".

Under fredagen på Summerburst var det jättebra väder. Det var mycket folk men inte för mycket. Ju mer klockan blev desto fler människor kom det. Däremot var kön till toaletterna inne på Premium-området en katastrof. Jag lät till och med bli att dricka för mycket Coca-Cola för att slippa ställa mig i kön. Till lördagen hade de dock ställt in ytterligare ett gäng.

Martin Garrix avslutade fredagen och avslutade riktigt bra.

På lördagen gick vi upp för att äta frukost men sedan gick vi faktiskt och la oss igen. Jag gick nog inte ur sängen förrän runt kl 14. Det gäller att passa på när man är barnfri. Sen gick vi till ett hamburgerställe som R blivit rekommenderad för en sen lunch/tidig middag. Väldigt bra, men inte lika bra som Jureskogs.

Vi hade köpt Premium-biljetter till hela helgen och vad glada vi var att vi hade gjort just det. Det var ingen kö till baren, det var gott om plats för att röra sig och dansa och dessutom fanns en lounge-del där man kunde ta en paus. Väldigt trevligt!

När vi stod där i publikhavet under lördagen slogs jag av hur gammal jag kände mig, men samtidigt så himla ung. Vi var långt ifrån de äldsta på festivalen men när vi pratade med andra som var yngre än oss själva så kändes det t.ex. som att vi var det enda gifta paret där. Vilket vi såklart inte var. :-)

Något som också gjorde att jag kände mig gammal var hur casual folk var när det kom till droger. Jag har aldrig testat droger och kommer heller aldrig göra det, och jag har inte heller någonsin kommit i direkt kontakt med det. Jag har aldrig varit på någon konsert eller musikfestival där jag märkt av det heller. Men här... Visst försökte de dölja det men de lyckades väldigt dåligt. I min värld är det till största del unga människor som håller på med droger, och visst var det så till viss del men jag är tydligen naiv rent generellt gällande det här ämnet. En yngre tjej vi träffade visste inte ens vad det var hon hade tagit. Jag är fortfarande chockad över hur en av de första frågorna vi fick vid ett tillfälle från en yngre kille var: "Kör ni med alkohol, och annat?".

Det var ju dock inte så att det var droger överallt, eller att alla var påverkade. För så var det inte alls. Det var säkert en festival där de allra flesta höll sig till alkohol, men oavsett så gjorde det avtryck hos mig som i princip höll mig till Coca-Cola och var där för musikens skull.

Framåt kvällskvisten blev R hungrig och gick för att köpa sig en hamburgare. Ja, igen... Men den här gången fick han inte ens i närheten av vad han beställde. Han beställde en BBG Thunder Burger som skulle serveras i briochebröd och med lantchips. Bilden till höger visar vad han fick. Men det var ingen som sa något. Varken tjejen som tog betalt eller killarna som serverade. 110 spänn för det där? Medan han beställde mat försökte jag beställa någon typ av snacks, men både chips och godis var slut. Och då var inte klockan särskilt mycket.

När jag stod och väntade på att R skulle få sin mat, vilket tog väldigt lång tid så noterade jag hur dåligt det var med soptunnor. Vid matstället fanns inte en enda soptunna så långt ögat kunde nå så det blev snabbt onödigt skräpigt där. Det fanns en panttunna och det var ju bra. Det fanns även flera vid dansgolvet men de hade behövt vara ännu fler. Folk försökte verkligen vara duktiga och gick ändå bra många meter för att slänga pantflaskor i panttunnorna istället för att slänga dem på marken där de stod men de hade som sagt behövt vara ännu fler.

Det här inlägget blev mer av en recension och innehöll en hel del gnäll (NU känner jag mig gammal!), men sanningen är att i det stora hela så hade vi en fantastiskt helg. Festivalen var jättebra arrangerad och det var snyggt och genomtänkt. Vi kommer definitivt att försöka åka nästa år igen, men då får det bli VIP-biljetter tillsammans med ett kompisgäng.

Det jag kommer att minnas mest förutom alla intressanta klädval och förstorade läppar var Axwell & Ingrossos fantastiska avslutning och hur skönt det var att ha valt Preminum-biljetter med allt vad det innebar.

Följ mig gärna på Instagram: Jarnfrun

Inbjudan som gick i svart och guld gick ut i början av december och mallen hittade jag på Optimalprint om jag minns rätt.

När jag planerade min fest hade jag alla möjliga idéer till en början. Efter att ha bollat idéer som att hyra en nattklubb eller någon bygdegård landade vi i att det är trevligast att vara hemma. Däremot var jag bestämd med att jag inte ville lägga en massa tid på att städa efteråt. Jag ville kunna njuta av min fest och inte känna en stor tyngd på axlarna dagen efter.

Så det slutade med att vi körde engångsgrejer men med en "guldkant". Champagneglasen till välkomstdrinken hade lite guldglitter, tallrikarna var i guld och besticken var silver istället för vita.

Vi köpte ett gulddraperi för att ha som bakgrund till vårt photobooth och fotade alla gäster när de kom. För att få bra ljus satte vi upp en bygglampa.

Robert hade också fixat ett "dj-bås" med ljud, ljus och rökmaskin som faktiskt gjorde hela festen. Vilken grej.

Temat för festen var 1995-2005 och jag passade på ett leva ut en barndomsdröm och var en Spice Girl. Victoria "Posh Spice" Beckham har alltid varit min favorit men Melanie B "Scary Spice" är roligare att klä ut sig till. Sugrör fixade afrot och outfiten var komplett med ett par svarta Buffalo platåskor.

På festen skymtades även Mario och Luigi från Nintendo, två Britney Spears, Axl Rose, jeans under klänning, gulblekt mittbena, flannelskjortor, hårspikes, chokers m.m.

Matmässigt hade jag i förväg googlat bl.a. tidstypiskt godis. Polly lanserades där i krokarna, sura S-märken, pulver som smattrar i munnen, klubbor att ha som ring på fingret, chips och ostbågar från OLW. De hade ju bl.a. sin kända "Var är brudarna?"-reklam under den här perioden. Jag gjorde även en godiskaktus med geléhallon och Polly. Den är väldigt tidstypisk.

Lite senare under kvällen bjöd vi på kaffe och tårta. Och inte vilken tårta som helst, utan Spice Girls-tårtor.

Dj-båset var väldigt populärt och det var många som ville testa på. Till och med jag hamnade där i slutet av kvällen. Spellistan var noga framtagen. Jag hade gjort en spellista på Spotify med endast mina favoriter från 1995-2005.

Listan finns här: Fridas 95-05

Förutom att jag hade huvudvärk hela kvällen så gick jag runt och var så otroligt tacksam hela kvällen. Jag missade att få med några presenter på den här bilden, men jag kände mig så bortskämd. Inte med presenter utan närvaron av mina vänner. Att alla tog sig tid att hitta barnvakter och åka ut till oss i skogen.

Dagen efter la vi på att få undan det sista, torka golvet efter all dryck som landat där och se på film innan barnen kom hem på eftermiddagen.

Hela veckan som varit har jag gått runt hemma och tittat på alla fina blommor och njutit av hur lyckad kvällen blev.

Jag kommer inte visa videoklippen från dansgolvet men dem kommer jag titta tillbaka på under många år med ett leende och minnas min fest som årets fest.

Till mina vänner som var här och gjorde festen, TACK!

Följ mig gärna på Instagram: Jarnfrun